Börja med förutsättningarna – inte personen

När något inte fungerar söker vi ofta efter en förklaring. Varför tar hon inte mer ansvar? Varför verkar han inte engagerad? Varför frågar de aldrig när de inte förstår? Varför fungerar inte samarbetet bättre? Och ganska snabbt hamnar fokus på människan. Hon behöver bli mer engagerad. Han behöver ta större ansvar. De behöver kommunicera bättre. Ibland är det förstås individen som behöver göra något annorlunda. Men tänk om vi började med en annan fråga?

Vilka förutsättningar finns för att lyckas?

Människor vill i grunden göra ett bra jobb

En av grundtankarna i CreateWe är att de flesta människor vill bidra. Vi vill känna att det vi gör har betydelse. Vi vill använda det vi kan. Vi vill utvecklas. Vi vill känna att vi är en viktig del av ett sammanhang. Det betyder inte att vi alltid lyckas. Men när någon inte gör det tycker jag att det är intressant att vara nyfiken på vad som finns runt människan innan vi drar slutsatser om människan själv. Har personen förstått vad som förväntas? Finns rätt information? Finns rätt stöd? Finns tid att lära? Är det tryggt att säga "jag förstår inte"? Finns möjlighet att påverka? Vet personen varför uppgiften är viktig? Frågorna förändrar perspektivet.

Från:

Vad är det för fel?

Till:

Vad behöver finnas för att det ska fungera?

Du kan inte dra i en blomma för att få den att växa

Tänk på en trädgård. Om en blomma inte växer hjälper det inte att dra i den. Vi kan inte beordra den att växa snabbare. Vi kan däremot påverka förutsättningarna.

• Jorden.

• Vattnet.

• Ljuset.

• Näringen.

Sedan måste växten göra resten.

Jag tycker att det finns något viktigt i den bilden även när vi pratar om människor. Vi kan inte bestämma att någon ska känna motivation. Vi kan inte kräva fram tillit. Vi kan inte tvinga någon att känna engagemang. Men vi kan skapa miljöer där motivation, tillit och engagemang får större möjlighet att växa. Det betyder inte att utvecklingen sker automatiskt. Och det betyder absolut inte att individen saknar ansvar. Men sannolikheten att människor vill och kan ta ansvar ökar när de får rimliga förutsättningar att lyckas.

Samma uppgift – olika människor

Jag lärde mig mycket om det här långt innan CreateWe hade fått ett namn. Under många år var jag engagerad inom gymnastiken. Där blev det väldigt tydligt att människor inte behöver exakt samma sak för att utvecklas. En gymnast kunde behöva uppmuntran för att våga prova. En annan behövde tydliga instruktioner. Någon behövde få se övningen flera gånger. Någon annan behövde tid. Och ibland var det tryggheten i gruppen som avgjorde om en gymnast vågade försöka överhuvudtaget. Målet kunde vara detsamma. Men vägen dit såg olika ut.

Det har jag burit med mig in i arbetslivet. Vi kan ha samma arbetsplats, samma chef, samma möte, samma information, samma arbetsuppgift och ändå uppleva situationen helt olika. Därför räcker det inte alltid att säga:

"Alla har ju fått samma information."

Frågan är om alla har fått förutsättningar att förstå och lyckas. Det är något annat.

Tydlighet och tillit behöver varandra

Att skapa bra förutsättningar handlar inte bara om att vara förstående och stöttande. Här behövs både hjärta och hjärna. Hjärtat hjälper oss att vara nyfikna på människan, att lyssna, att försöka förstå, att se att människor kan behöva olika saker. Hjärnan hjälper oss att skapa tydlighet. Vad ska göras? Varför gör vi det? Vem ansvarar? Vilken information behövs? Vilket stöd finns? Hur följer vi upp?

Tillit utan tydlighet kan skapa osäkerhet. Tydlighet utan tillit kan skapa försiktighet. Vi behöver båda.

Ansvar börjar också med förutsättningar

Det kan låta motsägelsefullt. Om vi hela tiden tittar på förutsättningarna – riskerar vi då inte att ta bort människans eget ansvar? Jag tror tvärtom. Att skapa bra förutsättningar är inte att ta över någon annans ansvar. Det är att göra det möjligt att ta ansvar. Om jag förstår mitt uppdrag, vet varför det är viktigt, har tillgång till den kunskap jag behöver och känner att jag kan fråga när jag är osäker blir det också lättare för mig att äga min del. Och om jag dessutom har fått vara med och påverka ökar ofta viljan att ta ansvar för det vi tillsammans har bestämt. Det betyder fortfarande att jag behöver göra min del.

Förutsättningar och ansvar är inte motsatser. De behöver varandra.

Nyfikenhet före antaganden

Nästa gång någon inte gör det du hade hoppats på kan du förstås tänka:

"Varför gör hen inte bara...?"

Det gör vi nog alla ibland. Men prova att stanna kvar lite längre innan du bestämmer dig för svaret.

• Fråga.

• Lyssna.

• Var nyfiken.

Kanske upptäcker du något du inte hade sett. En otydlig förväntan. Information som saknas. Två personer som har tolkat samma uppgift på olika sätt. En rädsla för att göra fel. En rutin som inte längre fungerar. Eller någon som faktiskt har en mycket bättre idé om hur uppgiften skulle kunna lösas. När vi undersöker förutsättningarna innan vi bedömer människan öppnar vi för något annat:

Förståelse, lärande och möjligheten att tillsammans göra något bättre.

Fundera

Tänk på en situation där någon inte gjorde det du hade förväntat dig.

• Vilken var din första förklaring till varför det blev så?

Prova sedan att vända på perspektivet:

• Vilka förutsättningar hade personen faktiskt för att lyckas?

Prova

Välj en situation i din vardag där något inte riktigt fungerar som du skulle vilja. Försök att inte börja med lösningen.

Ställ istället en fråga:

• Vad skulle göra det lättare för dig att lyckas med det här?

Lyssna på svaret innan du bestämmer vad som behöver förändras. Ibland behöver vi förändra vårt sätt att tänka innan vi försöker förändra någon annan. Börja med förutsättningarna.

//Caroline